Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Philip Mauritzson: Är det dags att återuppfinna sig själv?

För oss som inte kommer dö i corona, ser jag den här perioden som en chans till eftertanke. Det finns ju gott om tid till det nu, i hemmets isolerade vrå.

LÄS MER: Linus i Alingsås printar visir till vården hemma i lägenheten

En möjlighet att när samhället saktat ner, slå av på de egna stegen, stanna upp och ställa lite tuffa frågor framför spegeln. Är det inte dags att du återuppfinner dig? Till en något bättre version av dig själv.

Jag har själv vandrat alltför länge i negativitetens dal, och det har väl kanske funnits skäl till det.

Men nu får det räcka.

Har ni tänkt på att vi människor bara kan tänka en tanke i taget. Det är trösterikt, om vi väljer att ta kontroll över våra tankar. Men lite läskigt också.

Vi i media kan tydligen bara oroa oss för en sak i taget. För vad hände med rapporteringen om klimatet och jordens temperaturökning? Nu är vi mest oroliga om den egna temperaturen går upp en grad. Coronaviruset må vara osynligt men det är lättare att ta till sig än klimathotet. Och på individnivå går det att göra något åt det. Vi kan tvätta händerna och stanna hemma. Men klimatet, vad kan jag göra åt det?

Jag börjar med att äta upp maten jag har hemma. Spaghettin är kanske slut i butiken just nu men de flesta av oss har mat i skafferier, kylar och frysar för att klara oss i veckor. Men vi springer i mataffären var och varannan dag och sen kastar vi mat för miljarder.

Något får jag göra, för coronavirus och en lågkonjunktur är inte vår tids största utmaning.

Jag börjar med att äta upp maten jag har hemma. Spaghettin är kanske slut i butiken just nu men de flesta av oss har mat i skafferier, kylar och frysar för att klara oss i veckor. Men vi springer i mataffären var och varannan dag och sen kastar vi mat för miljarder. Bara i Sverige motsvarar den onödigt slängda maten 442 000 ton växthusgas per år, enligt Livsmedelsverket.

Det är mycket coronasiffror i media just nu. Jag bjuder på lite andra siffror, som ni märker. Enligt Unicef dör varje år 5,3 miljoner barn under fem års ålder. En del på grund av sjukdomar, men undernäring och brist på rent vatten är de riktigt stora problemen. Det, och den närmast totala avsaknaden av medierapportering. Och enligt en FN-rapport kan ytterligare 100 miljoner människor drabbas av extrem fattigdom till år 2030 på grund av klimatförändringar.

Jag försöker inte förminska coronaviruset med de här tankarna. Konsekvenserna för världsekonomin kommer att bli betydande och människor bli arbetslösa. Har själv oroliga föräldrar i 75-årsåldern som inte vågar träffa sitt barnbarn. Jag önskar bara lite balans i vårt sätt att fördela sympati och känna oro.

För vi i den rika världen håller på att köra planeten i botten. Och vi har aldrig brytt oss mycket om att människor i de allra fattigaste länderna dör som flugor. Med det sagt, nu ska jag gå och tvätta händerna.

LÄS MER: Många droppar små kan bli en mäktig flod