Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) upptäcktes på 80-talet efter decennier av forskning och är idag en av vår tids folksjukdomar. Den uppkommer när lungornas luftrör blir inflammerade, ger med tiden nedsatt lungfunktion, gradvis ökande andnöd och ett lidande där varje andetag till slut kan bli som att andas genom ett sugrör.
Mellan 500 000 och 700 000 personer beräknas idag leva med KOL i Sverige och omkring 2 700 personer dör varje år med KOL som primär dödsorsak. Samtidigt är KOL en underdiagnostiserad sjukdom där uppskattningsvis mer än hälften av personerna med sjukdomen saknar diagnos.
Även om upp till 20-25 procent av alla med sjukdomen aldrig har rökt, är rökning den största orsaken till KOL och rökstopp den viktigaste åtgärden. Sedan 70-talet har tobaksrökningen stadigt minskat i Sverige, men mellan 2021 och 2024 ökade cigarettrökningen bland gymnasieelever från 17 till 19 procent. Mellan år 2018 och 2025 har andelen e-cigarettrökare/vejpare i årskurs 9 fördubblats och i gymnasiet tredubblats. De långsiktiga hälsokonsekvenserna av vejpning vet forskarna och sjukvården ännu väldigt lite om men studier pekar på betydande hälsorisker för lungor, hjärta och kärl.
Forskning har sedan länge visat att ju tidigare diagnos, desto bättre möjligheter till effektiv behandling av KOL och ett friskare liv. Spirometri är en enkel undersökningsmetod för att testa lungfunktionen och identifiera både personer med KOL och riskindivider. Primärvården bör därför ha tydliga rutiner för spirometri bland riskgrupper, inte minst vid långdragen hosta, tung andning eller nedsatt kondition. Framför allt hos alla som utsätts för bilavgaser, byggdamm och rök från biomassa eller rökning. Idealiskt vore om även friska människor i 25-årsåldern fick genomgå spirometri, när lungfunktionen normalt är som bäst. Det skulle ge dem ett referensvärde som senare i livet kan användas för att identifiera lungsjukdom.
Enligt Socialstyrelsens nya nationella utvärdering av riktlinjerna för astma och KOL har de flesta vårdcentraler i Sverige en utrustad astma- och KOL-mottagning och minst en astma- och KOL-sjuksköterska. Genom tydliga rutiner för lungfunktionsmätning hos riskindivider i Västra Götaland kan fler med oupptäckt KOL upptäckas och behandlas i ett tidigt skede av sjukdomen, vilket bromsar sjukdomsförloppet. Än så länge saknas bot mot KOL, vilket gör det angeläget att också stärka forskningen om när och hur sjukdomen uppkommer och hur den bäst behandlas. På det sättet kan forskningen förebygga mycket lidande på längre sikt.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Anders Lindén, professor i lung- och luftvägsforskning vid Karolinska institutet
Gunilla Westergren-Thorsson, professor, Lund och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd
