Nyligen presenterade Västra Götalandsregionens patientnämnder rapporten ”Väntan på vård – Patienters upplevelser i väntan på operation eller annan behandling”. Rapporten bygger på 108 inkomna klagomål och visar att en lång och oviss väntan på operation eller annan vård kan innebära allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa, ekonomi och livskvalitet.
Rapporten ger inte en heltäckande bild av hur hälso- och sjukvården fungerar, men den ger en tydlig bild av hur patienter och närstående har upplevt sin väntan på vård och det är ingen rolig läsning. För den som väntar på vård sätts livet på paus och den bristande tillgängligheten och de långa köerna i hälso- och sjukvården gör patienterna ännu sjukare. Tillvaron präglas av långa sjukskrivningar, social isolering och försämrad hälsa. Det är som att livet sätts på paus. För en del har sjukdomen och väntan lett till självmordstankar.
I 80 av de 108 klagomålen beskriver patienterna konsekvenserna av att behöva vänta längre än vad som är acceptabelt. Sjukskrivningarna blir långa, för några handlar det om flera år. Många säger att de har en begränsad förmåga att utföra sitt jobb eller sina studier på grund av sina besvär och att det naturligtvis får ekonomiska konsekvenser.
Patientnämndernas huvudsakliga uppdrag är att hjälpa patienter och närstående att föra fram klagomål till vårdgivare och att få klagomålen besvarade. Det är ett viktigt uppdrag. Samtidigt är det centralt att patientnämnderna synliggör patienternas upplevelser och manar till ett systematiskt förbättringsarbete. Oron och otryggheten är stor hos många patienter.
Den senaste statistiken över väntetiderna i VGR visar att 12 000 patienter har väntat mer än ett år inom ramen för vårdgarantin. En garanti som säger att patienterna inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på en operation eller annan åtgärd. Västra Götalandsregionen har en sämre utveckling av den måluppfyllelsen jämfört med rikssnittet. Den utvecklingen måste brytas.
Patienterna i rapporten har väntat olika lång tid. En del av väntat mindre än tre månader och andra har väntat i flera år. Hur patienterna upplever väntan är individuellt, men merparten pekar på bristen på information och svårigheter att komma i kontakt med sjukvården. Det i sig skapar ovisshet och förtvivlan. Informationen till patienterna i hälso- och sjukvården måste förbättras. Den som beställer en vara på nätet får kontinuerlig information om var varan befinner sig. Alltifrån att den packas till att den levererats. Den typen av informationsuppdatering borde även hälso- och sjukvården kunna leverera.
Pandemin har medfört ett uppdämt vårdbehov med långa köer till olika typer av behandlingar. Att korta köerna ska ha högsta prioritet. Det krävs mer upphandlad vård, förstärkning av vårdcentralerna och en fast läkarkontakt samt att patienten kan välja andra vårdgivare i landet. För Liberalerna är det centralt att den offentliga vården måste bli bättre på service, tillgänglighet och bemötande. Det är den enskilda patientens behov och förmåga som ska sättas först. Hälso- och sjukvården behöver lyssna på patienterna.
Lill Jansson (L), Västra patientnämnden