Hur kan kommunen klappa sig för bröstet och säga att man satsar på barnens hälsa och välbefinnande samtidigt som man drar undan mattan för dem som är satta att faktiskt möta barnen varje dag, skriver personal på skolor i Bjärke.
Hur kan kommunen klappa sig för bröstet och säga att man satsar på barnens hälsa och välbefinnande samtidigt som man drar undan mattan för dem som är satta att faktiskt möta barnen varje dag, skriver personal på skolor i Bjärke. Bild: Stig Hedstrom

Insändare: När siffrorna är röda väger inte barnens mående särskilt tungt

Hur kan kommunen klappa sig för bröstet och säga att man satsar på barnens hälsa och välbefinnande samtidigt som man drar undan mattan för dem som är satta att faktiskt möta barnen varje dag, skriver personal på skolor i Bjärke.

ANNONS
|

Det var vår och samtidigt som de första knopparna på träden visade sig kunde man läsa i tidningen om en storsatsning på Bjärkes skolor. Tydligen skulle det satsas stort ur folkhälsobudgeten för att främja att elever fullföljer sin skolgång. En analys av nuläget hade påvisat brister och ett trängande behov av att satsa på barnen för att tillförsäkra deras rätt till en god skolgång och en bra start i livet. Gott så, äntligen var det någon som sett och agerat på signalerna eller kanske hade man lyssnat på personalen?

Ett team, "skolsociala teamet", presenterade sig för lärarlaget i sensommarens grönska. De skulle jobba med de elever som av olika anledningar inte längre tar sig till skolan.

ANNONS

För nyckeln till att lyckas med skolan behöver kanske inte vara så svår? Tillräckligt med pedagoger ute i verksamheten, stödinsatser och sociala insatser där behovet föreligger, en närvarande skolhälsa samt kanske någon extra vuxen som bara finns till för eleverna i korridoren. Det kommer alltid att vara grunden, och det räcker långt.

Siffrorna var röda, blodröda, lika röda som löven på träden där ute och behovet att göra något måste ha framstått som ytterst trängande. För nu skulle det sparas in!

Så kom hösten med det första regnovädret som drog in över oss, och någon på ett kontor någonstans inne i förvaltningen måste ha satt kaffet i vrångstrupen över budgeten. Siffrorna på skärmen gick inte ihop. Siffrorna var röda, blodröda, lika röda som löven på träden där ute och behovet att göra något måste ha framstått som ytterst trängande. För nu skulle det sparas in! Direktiv om nedskärningar författades och skickades ut i expressfart till höger och vänster, flera miljoner skulle tydligen sparas in denna gång och detta i en verksamhet där merparten av budgeten utgörs av personalkostnader så vad tror ni händer?

I samma stund som detta nu skrivs, då de sista löven på träden just skall falla, så har flera lärare just gått på höstlov med beskedet om att deras tjänst inte förlängs eller upphör. Andra har fått besked om att de inför vårterminen kommer att omplaceras i kommunen alternativt få avsluta sina tjänster.

Så långt räckte alltså löftet om att satsa på eleverna i Bjärke.

Men är siffrorna röda, då väger inte barnens mående och rätt till en god skolgång särskilt tungt, inte heller den lagstiftning som anger att barnen har rätt till de anpassningar som de behöver, men som med en minskad lärartäthet i realiteten inte kommer att få det.

Finns det någon ansvarig som är beredd att förklara hur denna situation uppstått?

Finns det någon ansvarig som är beredd att förklara hur denna situation uppstått?

Saknas helt förmågan i kommunen att ens på årsbasis kunna förutse vad en verksamhet som inte kan anses ha någon större oförutsägbar post kommer att kosta?

Hur kan kommunen klappa sig för bröstet och säga att man satsar på barnens hälsa och välbefinnande samtidigt som man drar undan mattan för dem som är satta att faktiskt möta barnen varje dag och som faktiskt utgör det som på ett avgörande plan kan påverka barnens mående?

Snön ligger snart tung över de kala grenarna och vi lärare vill samtidigt avslutningsvis passa på att tacka för den kommande julgåvan från kommunen på 500 kronor per anställd. Oavsett vad som gömmer sig i paketen så kommer den bittra smaken av inkompetens och den unkna lukten av felprioriteringar inte att kunna döljas. Vi är många som undanber oss denna gåva.

Personal på skolor i Bjärke

Ami Andersson

Emelie Gustafsson

Kiki Hedeldahl

Morgan Andersson

Kenny Johansson

Rikhard Bussqvist

Jesper Sjöberg

Helena Helldin

Andreas Vårelid

Cassandra Khajo

Karin Olsson

Lizelott Brånlid

Matilda Körnsberg

Mathilda Pettersson

Lillemor Lindskog

Mariette Sand-Sääw

Malin Aronsson

Akila Patel

Tina Hallman Stuve

Peggy Johansson

Bo Lundgren

Zabina Abrahamsson

Marie Johansson Nordqvist

Per Petersson

Klas Antonsson

Katarina Tsouplaki Tsatou

Annika Hed

Mats Andersson

Yvonne Matsson

Johan Mökander

Maria Rodhen

Anneli Lärnefjord

LÄS MER:Sollebrunns lärare skarpt kritiska mot nedskärningar

LÄS MER:Färre behöriga lärare i skolan – så ser det ut i AT-området

LÄS MER:Storsatsning ska få fler att klara skolan i Bjärke

ANNONS