Regionråd Helén Eliasson (S) och hennes rödgröna styre nöjde sig inte med att enbart lägga en kraftigt underfinansierad budget för 2023. Även för 2024 läggs en budget med ett underskott på 1,5 miljarder. Förhoppningen är att Sveriges ekonomi ska vända inom kort. Dessa budgetchansningar riskerar att ställa regionen inför en nedåtgående ekonomisk spiral, vilket till syvende och sist kommer att slå tillbaka mot sjukvården.
Beslutet om att finansiera med miljardunderskott ska även ställas i ljuset av att årets resultat i regionen spås landa på dryga minus 3 miljarder kronor. Detta är medel som måste återställas under 2024, 2025 och 2026. Med ett budgeterat minus på dryga 1,5 miljarder för 2024 fördjupas de samlade underskotten och vältrar på det viset över problemen på åren därefter.
I Kristdemokraternas förslag till tilläggsbudget för 2024 nås en ekonomi i balans. Tyvärr antogs den inte av regionfullmäktige. Medel tas från regional utveckling där bland annat kulturen får stå tillbaka till förmån för hälso- och sjukvården. I kollektivtrafiken tycker vi att det är rimligt att resenärerna bär 50 % av kostnaderna, vilket inte är fallet idag. Regionens fokus behöver ligga på kärnverksamheterna, att hålla ordning på finanserna och att säkra en trygg och god vård för invånarna.
Jag vill påstå att det rödgröna styret, med Helén Eliasson (S) i spetsen, är den regionledning som tar minst eget ansvar och som inte försitter en möjlighet att skylla alla problem på regeringen. Viljan till ansvarstagande lyser med sin frånvaro. Skulle regeringen skicka än större bidrag än vad som redan sänts till regionerna, skulle det med största sannolikt spä på inflationen ytterligare. Får Sverige inte bukt med inflationen väntar ännu större problem än de vi redan ser nu.
Är det något jag efterlyser från Helén Eliasson är det ett större mått av eget ansvarstagande och att man inte spenderar mer pengar än vad man tar in. Miljardunderskotten är orsakade av den rödgröna ledningen, inte av regeringen.
Stefan Svensson (KD), regionråd