I en debatt i AT Studio den 12 april berättar kommunalrådet Daniel Filipsson att det inte finns något samband mellan hur många kronor man satsar på skolan och vad man får ut i resultat. Han fortsätter med att Alingsås är ett bra exempel på det då Alingsås grundskolor har höga resultat och tillhör de 20-25 procent av landets kommuner som har högst resultat.
Jag tror inte att kommunalrådet var helt uppdaterad på de senaste siffrorna. De underlag som ligger till grund för kommunalrådets uttalande får antas vara hämtade från Jämföraren (Kolada.se). Nyckeltal från Jämföraren används av Sveriges kommuner för att ta fram data för jämförelser och analyser i kommunsektorn. I Jämföraren kan man bland annat titta på nyckeltal som avser andelen elever i åk 9 i Alingsås kommunala skolor som uppnått betygskriterierna i alla ämnen. För år 2020 var den siffran 80,6 procent. År 2021 var andelen 76,6 procent och år 2022 var andelen 72,9 procent. Dessa siffror visar vid en jämförelse med andra kommuner i riket att Alingsås placerade sig kring strecket att tillhöra de 20-25 procenten med högst resultat, precis som kommunalrådet berättade. År 2023 är dock andelen elever i åk 9 som uppnått betygskriterier i alla ämnen endast 69,4 procent och placerar Alingsås kommun en bit under mitten av samtliga Sveriges kommuner (snittet i riket var 71,1 procent).
Som redan framgått av flera insändare och även i text och tabeller i dokument som ledamöter i Barn- och ungdomsnämnden nyligen tagit del av från tjänstemän på förvaltningen så tillhör Alingsås det nedre skiktet av Sveriges kommuner i hur många kronor en elevs skolgång får kosta. Går vi tillbaka till 2020 framgår att kostnaden för en elevs undervisning i Alingsås låg ganska precis på genomsnittet i Sverige. För att sedan sjunka en bit under genomsnittet 2021 och fortsätta sjunka 2022. Det är siffror som sammanfaller väl med elevernas sjunkande måluppfyllelse som presenterades ovan. Kostnader för 2023 är ännu inte redovisade i Jämföraren. Självklart kan det finnas andra förklaringsmodeller till de sjunkande studieresultaten och man bör som alltid vara försiktig med se enkla samband och att dra förhastade slutsatser. I de dokument som Barn- och ungdomsnämndens ledamöter tar del av så är analysen att elever i Alingsås har strukturella förutsättningar att nå bättre resultat och det ska ske genom att arbeta med att öka pedagogers kompetensnivå och att undervisningens kvalitet och tillgänglighet behöver höjas.
I den Barnkonsekvensanalys som gjordes i samband med att man antog dokumentet “Barn- och ungdomsnämndens budget för 2024-2026” skriver man att forskning visar att varken gruppstorlek eller personaltäthet är de enda och avgörande faktorerna för hög kvalitet och möjlighet att möta allas behov. Det stämmer att det inte är de enda faktorerna för hög kvalitet. Dock finns det förstås forskning, bland annat flera stora studier gjorda i Sverige, som visar på positiva effekter för elevers måluppfyllelse och även positiva långsiktiga effekter av mindre gruppstorlekar och högre personaltäthet.
Utifrån de nyckeltal som finns att tillgå i Jämföraren finns det så många nyfikna frågor man som ledamot av Barn- och ungdomsnämnden kan ställa sig om orsakerna till Alingsås sjunkande skolresultat. Analyser som görs i de dokument som ledamöterna tar del av vill ogärna se samband som skulle kunna tänkas förklara Alingsås kommuns (sjunkande) skolresultat utifrån ekonomiska faktorer. Det verkar helt enkelt inte passa in i det narrativ man vill skall vara det rådande. Kanske skulle den berättelsen må bra av att börja ett nytt kapitel nu.
Erik Bjurström, lärare
LÄS MER:AT Studio Nyheter: Het debatt om skolan i Alingsås
LÄS MER:Stressen slår hårt mot skolan i Alingsås – 150 nya tillbud
LÄS MER:Efter sparkraven – föräldrar i Ingared oroliga för barnens säkerhet: ”Har gråtit”
LÄS MER:V vill ge extramiljoner till skolan – avvisas av S och M