Men AT-sportens reportrar Christian Stål och Marcus Löfström gör ett kanonjobb. De fyller våra sportsidorna med spännande reportage. Det blir annorlunda texter. Inga förhandsspekulationer om kommande drabbningar och inga matchreferat.
I stället har de fokuserat på sporter som annars inte får lika mycket uppmärksamhet som fotboll och handboll. För att nämna en del av allt de skrivit om senaste tiden är enduro på Remmene skjutfält, fäktning, spontanfotboll för barn i Västra Bodarne, hästsport och simning.
Dessutom har det blivit en del intervjuer med idrottsutövare, ofta unga framåt killar och tjejer. Även texter om idrottsprofiler som i coronatider hjälper sina medmänniskor. Det har skrivits om Alingsås HK:s matutkörning till äldre och Martin Lernås, utbildning- och sportsligt ansvarig för ungdomsverksamheten i AHK. Han återvänder, om än tillfälligt, till sjuksköterskejobbet. Respekt!
Texterna ovan är endast ett axplock av välskrivna och intressanta artiklar som AT-sporten levererat. Vi ser också att texterna lockat till läsning. Bra jobbat Marcus och Christian, men visst hoppas alla vi sportintresserade att ni snart är tillbaka med ordinarie bevakning, då vi saknar era refererat och kommentarer från tävlingsidrott! För idrott i skarpt läge skapar nerv och dramatik.
På redaktionen är det inte sig likt. Vi sitter inte längre samlade runt bordet på morgonens redaktionsmöten. Tack vare tekniken kan vi jobba hemifrån. Vi gör det förstås för att minimera risken för spridning av coronasmittan.
Vi arbetskamrater träffas i skypemöten och via telefon. Det blir många så kallade ringjobb, men tack och lov har det hittills fungerat bra. Dock längtar jag efter att vi så snart som möjligt kan återgå till normala rutiner. För vardagskontakterna betyder oerhört mycket för trivseln.
På påskafton har vi i familjen som tradition att äta påskmiddag med hustruns släkt. I alla år har det dukats fram lax. Kändes ett tag som jag fick lax varenda gång jag kom på besök. Problemet var att jag inte gillade lax! Men det har bara varit att tugga i sig fisken och se glad ut.
Med åren har jag lärt mig att tycka om lax, speciellt den varmrökta. Släktmiddagen är i år inställd, så det ser ut att bli en lugn och rofylld påskafton. I alla fall fram tills dess att hustrun läst min bekännelse i dagens ledarkrönika…
