Politiken i kultur och fritid satte foten i backen, när ingen förvaltning ansåg sig vara formellt rätt plats för Henrik. Men först hade man underskattat hans så uppskattade syssla att förse grillplatserna i kommunen med ved.
Det tog bildligt talat fyr i brasan bland alingsåsarna.
Bra jobbat av assistenten Mathias Sandstedt och Malin Andersson, som höll i insamlingen av nära 12.000 namnunderskrifter.
Malin förde också på tal att Henrik gjort sig förtjänt av ”guldklocka” efter sina 26 år i kommunal tjänst. Nuförtiden får man väl inga guldur, men visst borde Alingsås hylla Henrik med motsvarande gratifikation som andra kommunanställda uppvaktas med för lång och trogen tjänst.
Jag håller med Malin: ”Hedra Henrik!” Annars finns risk att hans öde bara blir en parentes.
Jag håller med Malin: ”Hedra Henrik!” Annars finns risk att hans öde bara blir en parentes.
Förr pratades det ofta om tjänstemannavälde. Men nyligen fick vi ett annat exempel i just Alingsås. Det uppmärksammades inte lika mycket och gäller ett förslag till cykelstråk för att förbinda Plantaget med järnvägsstationen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslog en sträckning förbi kyrkoentrén och Rådhuset längs Stora torgets västra sida, över torgbron och uppför Magasinsgatan (med busshållplatserna).
Då sa nämndens arbetsutskott med ordföranden Karl-Johan Karlsson (C) stopp och belägg. Politikerna såg som en bättre idé att stråket skulle dras på torgens östra sida och raka vägen upp mot järnvägsstationen. Det låter onekligen som ett bättre förslag, även om man förmodligen tvingas bredda gångbron. Men hellre det än att stoppa in cyklister i innerstans kanske värsta gatukorsning.
Det våras - även för politikerna.
Har ni förresten hört vad man kallar dem som redan vaccinerats mot covid-19?
– De snarstuckna.
Är sen länge Facebookvän med Jan Hansson från Åsa, en oerhört skicklig sportreporter, ordekvilibrist och krönikör i G-P och senare Borås Tidning. Varje lördag bloggar han privat och lustfyllt om besök i olika metropoler, huvudsakligen i Västsverige. Både Alingsås och Vårgårda har han gästat.
I nån av skildringarna refererar han en ordväxling, möjligen i fikastaden:
–Jag skulle vilja beställa en kaffe utan grädde.
– Det går tyvärr inte.
– Vadå, går inte...?
– Grädden är slut.
Apropå fika och grädde har vi lagt ner det här hemma – åtminstone för stunden. Tänkte närma mig den gamla idrottskroppen, även om det är en massa tappade kilo dit.
Ni vet kanske hur träffande bantningsskeptikern uttryckte det:
– Tredje dagen är lättast - då har man gett upp...
I dag studsar jag in på dag fyra.
LÄS MER:Fransson redo för fler finurliga funderingar
LÄS MER:En nyfiken tidningsman
LÄS MER:Thomas Fransson: Greta Thunberg en verklig 100-åring
