Vårgårda kommun har försökt gå till botten med de höga nivåerna av zink i slammet. Förutom stickprov har kommunen låtit företaget Ecoscope göra långtidsmätningar på ett 20-tal platser i tätorten.
Förhoppningen var att mätningen skulle bringa klarhet i varifrån zinket kommer. Men nu har resultatet kommit och bilden är långt ifrån kristallklar.
– Det handlar om flera källor, så vi har ett antal områden att arbeta med, säger Teresa Kalisky, gatu- och va-chef.
Hur många då?
– Vi har hittat sju platser där vi vill mäta mer.
Går det att koppla mätningarna till specifika verksamheter?
– Nej, vi är fortfarande på kvartersnivå. Det är ett antal fastigheter som påverkar varje mätpunkt.
Det låter som att ni kommer att få svårt att komma till rätta med problemet?
– Det känns svårfångat. Vi ser även att zink är ett ökande problem i många kommuner.
Något miljöbrott vill inte Teresa Kalisky prata om, och tills vidare står va-kollektivet för notan för kommunens ansträngningar. Nu har kommunen även tagit in en extern konsult som ska bistå med expertis. Två områden har spolats.
Det är svårt för AT att ge en mer detaljerad bild av kommunens mätningar och resultat då spillvattennätets utformning är sekretessbelagd. Men de högsta nivåerna i Ecoscopes undersökning har uppmätts i Vårgårdas sydvästra industriområde.
– Ja, där var de klart högsta nivåerna och det är överraskande. Vi har haft dialog med två verksamheter som hanterar zink och tagit extra prover där. Det låg lite högt men det var inte svaret på den totala belastningen, säger Teresa Kalisky.
Klart är att nivåerna av zink i Vårgårdas slam ökat konstant sedan 2010. Slammet kan inte läggas på jordbruksmark, men det transporteras fortfarande bort med lastbil. Dock ej längre till Helsingborg utan till Norberg i Västmanland och det nya avtalet är drygt 600 kronor billigare per ton.
– Nu används det som växtskydd vilket är bättre än förbränning. Men hade vi kunnat sprida slammet på jordbruksmark hade det blivit mycket billigare.
