Prioriteras historien före framtidens bostadsbehov?

I lördagens AT kunde man läsa att Equmeniakyrkan avbryter sina planer att med ta fram en ny detaljplan för att möjliggöra mer ändamålsenliga lokaler och därtill tillskapa ett antal hyresrätter med social inriktning i centrala Alingsås.

ANNONS

Anledningen var att kommunens planchef förvarnade om att byggnadernas kulturhistoriska värden skulle omöjliggöra stora delar av visionerna. Två relevanta frågor som slog mig när jag läste artikeln:

1. Anser Alingsås kommun, och våra styrande, att historien så tydligt ska prioriteras framför dagens och framtidens behov för Alingsås utveckling?

2. Utgör civilsamhället i form av idrottsföreningar, kyrkor och ideella organisationer något allmänt intresse i dag?

Jag är inte medlem i Equmeniakyrkan i Alingsås, bara vid ett fåtal tillfällen har jag tittat in i deras lokaler men jag tycker det är märkligt att planchefen menar att deras behov av ombyggnad är ett ”privat” intresse som inte väger lika tungt som det allmänna intresset, tillika riksintresset, i Alingsås centrums karakteristiska byggnadstradition. Att behovet av fungerande lokaler för en ideell förening med närmare 700 medlemmar, och därtill aktiviteter för såväl barn, äldre och socialt utsatta (långt fler än egna medlemmar) inte skulle ses som ett allmänt intresse är märkligt.

ANNONS

Ett ytterligare argument till att kyrkan inte skulle få bygga om sina lokaler är att byggnaderna är särskilt värdefulla då de tydliggör samhällsutvecklingen och ”illustrerar folkrörelsernas framväxt.” Står alltså minnet av bidraget som församlingen, och andra folkrörelser, gjort i vägen för att de ska få fortsätta vara en positiv kraft i vårt samhälle även i framtiden?

För att ett samhälle ska fungera krävs det många goda krafter som tillsammans, och sida vid sida, vill arbeta för vårt gemensamma bästa. Att möjliggöra för ideella föreningar att bedriva sin verksamhet bör i högsta grad ses som en allmän angelägenhet, ja till och med ett riksintresse! I många fall kan en förening vara den första plattformen att öva sig i våra demokratiska principer. Låt därför inte minnet bli en bromskloss för framtiden!

Avslutningsvis vill jag understryka att detta inte är en direkt kritik till planchefen personligen, inte heller till kommunens byggnadsantikvarie som båda har viktiga roller att fylla. Jag tycker dessutom också vi ska värna om vår stadskärnas unika kvalitéer.

Det är inte enbart typiska gamla träbyggnader utan även byggnader från 70- och 80-talet som är av intresse att bevara för helheten, sägs det i artikeln. Låt oss däremot inte dra ett streck där vid 80-talet.

Jag övertygad om att även vår nutid kan bidra med tillskott av byggnader som vi om 20-30 år helt självklart kommer förstå värdet av att bevara. För även nutiden kan ha något att säga om vilket samhälle vi vill bli framöver.

Joakim Sätterman, arkitekt

LÄS MER:Lokala krafter ordnar gemensamt julfirande

LÄS MER:Kyrkorna i Vårgårda om fattigjulen: ”Ett rejält tryck”

ANNONS