I repliker på vår artikel om sänkta bränslepriser har flera debattörer hävdat att regeringens sänkning av inblandning av biodrivmedel i fossila bränslen (reduktionsplikt) inte gynnar klimatet. Man menar också att skillnaden i pris vid pump bara är knappt tre kronor lägre än före nyåret.
Det är korrekt i sak och precis som man skriver är tre kronor lägre pris per liter inte fy skam. Man förbiser dock att priset nu ska jämföras med det som gällde när löftet gavs våren 2022. Då hade dieselpriset nått toppnivåer på över 28 kronor litern. Nu ligger priset på 19-kronorsnivån. Ebba Buschs löfte att sänka dieselpriset vid pump med nio kronor har därmed infriats.
Att andra partier också gjorde utfästelser visar bara att vi i KD inte var ensamma om att se den annalkande katastrof som hotade alla, som var beroende av bilen för att ta sig till jobbet och köra barnen till fritidsaktiviteterna.
Som politiker måste man bedöma frågor ur ett helhetsperspektiv. Väldigt få frågor kan lösas utan att det ger effekter på andra områden. Vi behöver också lyfta blicken till ett internationellt perspektiv.
Den politik som tidigare regering drev riskerade att väldigt snabbt köra Sverige och vårt lands självförsörjning och konkurrenskraft i botten.
Riksrevisionen har exempelvis nyligen visat på hur den tidigare regeringens nedrustning av kärnkraften påverkade vårt lands energiförsörjning och elsystem negativt. Samma sak var på väg att hända med jordbruket, transportsektorn och landsbygdens privathushåll på grund av den snabba ökningen av reduktionsplikten. Många närmade sig konkursens rand och den redan hårt konkurrensutsatta svenska livsmedelsproduktionen riskerade att få det än besvärligare. Detta medan våra konkurrentländer i EU hade en betydligt långsammare takt i höjningen av reduktionsplikten.
Det låter på vissa debattörer som att sänkningen av reduktionsplikt skulle störta Sverige till skurkstatsnivå. Tvärtom! Sänkningen av reduktionsplikt gick ut på att lägga oss på EU-nivå. Det innebär de facto en tillfällig ökning av utsläppen, men de åtgärder regeringen parallellt vidtar kommer att innebära minskade utsläpp både nationellt och globalt.
Under flera decennier har Sverige visat på hur man genom teknikutveckling kan förena renare luft, vatten och miljö med ekonomisk utveckling. Vi är internationella föredömen när det gäller klimat- och miljöarbete. Vi ska fortsätta att föra ut vår miljöteknologi till de länder där även relativt små minskningar i utsläpp ger stora effekter globalt. Det ska bland annat ske genom ökat klimatbistånd, men också genom att driva fram internationella överenskommelser.
Med svensk know-how kan vi hjälpa fossilberoende länder, inte minst närmare ekvatorn, att ställa om till grön el genom exempelvis sol- och vindenergi. Det ger långt större effekt än att driva svensk landsbygd mot kollaps under skyhöga bränslepriser. Parallellt bygger vi upp det svenska fossilfria elsystemet och inhemsk gödselbaserad biogas. Då kan allt fler privatpersoner och åkare går över till eldrivna fordon och biogas. På så sätt, och mycket annat, kommer regeringens klimathandlingsplan uppnå nettonollutsläpp till 2045. Det är mer än vad tidigare regeringar klarat av.
Ingemar Kihlström (KD), riksdagsledamot
Stefan Svensson (KD), regionråd
LÄS MER:Insändare: KD levererar: Sänkta bränslepriser från nyår
LÄS MER:Debatt: Jimmiepriser inte bäst för Sverige
LÄS MER:Insändare: Kontraproduktivt subventionera fossildriven bilism