SCB:s mätning i februari visade att matpriserna inte ökat så mycket sedan 1950-talet.
SCB:s mätning i februari visade att matpriserna inte ökat så mycket sedan 1950-talet. Bild: Jonas Myrholm

Inflationen på väg ner mer än väntat

Inflationstakten fortsätter ner och föll i mars till 10,6 procent, jämfört med prisökningstakten i februari på 12 procent, enligt SCB.

ANNONS
|

Inflationen, mätt i KPI, föll i mars till 10,6 procent, jämfört med prisökningstakten i februari på 12,0 procent, enligt Statistiska centralbyrån. Månadsförändringen från februari till mars var 0,6 procent.

Ekonomerna hade i snitt räknat med en inflationstakt, på årsbasis, på 11,0 procent, enligt måttet KPI, enligt Bloombergs sammanställning.

Även de underliggande inflationsmåtten sjunker mer än väntat. Riksbankens viktigaste mått KPIF, landade på 8,0 procent i mars, jämfört med 9,4 i februari. Här låg förväntningarna på 8,3 procent i årstakt.

Rensat för energipriser sjönk inflationen från 9,3 procent till 8,9 procent, väntat var 9,1 procent, skriver TT.

KPI och KPIF är två olika mått på inflation som SCB beräknar. Konsumentprisindex (KPI) är mest känt, men det är KPIF som är det mått som Riksbanken använder i sitt inflationsmål. KPIF är ett kompletterande mått som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser för hushållens bolån.

ANNONS

Priserna på mat fortsätter att stiga

Men priserna på livsmedel fortsatte att stiga i mars, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI). Men de steg inte lika mycket som i februari.

– I mars i år steg priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med 19,7 procent jämfört med mars förra året. Så även om priserna fortsätter att öka så ökar de inte fullt lika snabbt längre, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB och tillägger:

– Tittar vi bakåt i tiden brukar matpriserna i snitt stiga med en halv procent i mars, så det vi ser nu är fortfarande en hög prisökningstakt. Men den är inte lika hög som den senaste tiden, vilket sänker inflationen något från de höga nivåer vi befinner oss på, säger han.

Eventuella effekter av de prissänkningar som aviserades av dagligvaruhandeln i slutet av mars och början av april kan ses i KPI tidigast i nästa publicering, i mitten av maj.

Bättre utveckling än vad ekonomerna trodde

Flera chefsekonomer har spått en en inflationstakt på 10,9 procent enligt KPI för mars. Det vill säga den totala inflationen, inklusive energipriser och ränteförändringar. En tillbakagång på 1,1 procentenheter jämfört med februari.

Det främsta skälet till den dämpade inflationstakten är att energipriserna inte ligger på samma höga nivå som för ett år sedan.

Men även om inflationen avtar så varnar ekonomerna för att inflationstrycket är fortsatt högt. Och även om den avtar kommer den att sjunka långsamt och priserna kommer att fortsätta att öka.

– Varje månad kommer fortsätter priserna upp från där vi är nu, så även när vi är tillbaka på 2 procents inflation så kommer priserna att vara högre än i dag. Jag tror att många har missuppfattat det, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken till TT.

Enligt hennes prognos kommer inflationen att vara tillbaka på 2 procent i slutet av 2025.

Enligt chefsekonomernas analys kommer Riksbanken att höja styrräntan två gånger till, vilket Riksbanken också aviserat.

Hur länge den höga inflationen kommer att hålla i sig beror helt på svenskarnas köpbeteende, konstaterar Carl Nilsson, makroekonom på Swedbank.

– Det verkar vara starkt bokningstryck inom flygsektorn och det är inflationsrisk framöver. Priser på utrikesflyg och paketresor är efterfrågekänsliga. Om de priserna börjar att stiga ännu mer, finns det risk att inflationen biter sig kvar på hög nivå, säger han till TT.

LÄS MER:Coop sänker priserna på grönsaker och frukt

LÄS MER:Experten tipsar: Detta ska du inte göra i en svajig ekonomi

LÄS MER:60 enkla spartips – så stärker du din privatekonomi

ANNONS