Evelina Ellström är en av 430 unga kvinnor som blivit friska från ätstörningar med Mandometerbehandling i Alingsås, ”Lisa, som egentligen heter något annat” en annan (AT 14, 15 mars). Mando har återställt hälsan på fler än 2 400 patienter från Sverige och andra länder. Kan det vara en tillfällighet att så många är friska? Vad är det vetenskapliga stödet, evidensen, för att behandlingen är effektiv?
När Mandos forskare, alla anställda på Karolinska Institutet, började intressera sig för ätstörningar hade Christopher Fairburn utvecklat kognitiv beteendeterapi (KBT) för bulimi och rapporterat att:
- 30% avbryter behandlingen
- färre än hälften blir diagnosfria, men inte symtomfria, ångesten kan vara kvar
- minst 30% återfaller inom ett år
- ingen vet hur det går efter ett år
Resultaten är dom samma nu 30 år senare.
Idag används KBT för alla ätstörningar, men resultaten har inte utvärderats lika noga. Dessutom står det i alla artiklar att anorexi har den högsta dödligheten av alla psykiatriska diagnoser.
Mando föreslog att man kan förbättra behandlingen så här:
Man får anorexi, prototypen för alla ätstörningar, om man äter mindre. Det är inget man hittar på själv, man blir uppmuntrad att äta mindre, till exempel av tränaren i fotbollslaget. Hjärnans belöningssystem (dopamin) aktiveras och man fortsätter att äta mindre. Hjärnans uppmärksamhetssystem aktiveras också och man ”fastnar” i situationer där man blev belönad. Det kallas att man blir betingad.
Men snart uteblir belöningen, ätbeteendet blir stört, man blir iskall och överaktiv (dopamin ökar fysisk aktivitet), man kan förlora sina vänner och man blir deprimerad och får ångest.
Därför ska man träna sig att äta normalt, värmas, den höga aktiviteten ska minskas och man ska träna sig att komma tillbaka till sitt normala liv, ett psykologiskt stöd som ges individuellt på samma sätt som kognitiv träning i KBT. Så behandlades Evelina och ”Lisa”, ätträningen gav Evelina trygghet, ”Lisa” upplevde Mando som ”en livsavgörande räddning”.
1996-2023 publicerade Mando preliminära behandlingsresultat, en kontrollerad klinisk studie som bekräftar behandlingens effekt, en studie som visar att resultaten kan upprepas i andra kliniker, en genomgång av resultaten i kvalitetsregistret för ätstörningsbehandling som visar att Mandometerbehandlingen har bättre effekt än behandlingen vid dom andra specialistenheterna i Sverige och till slut, på en internationell konferens i Bryssel, redovisade Mando att samhället sparat omkring 8 miljarder kronor på Mandometerbehandlingen.
Möjligheten att bli symtomfri är omkring 75% på i genomsnitt ett år, risken att återfalla är ungefär 10% under fem års uppföljning och ingen har dött. Flera tusen patienter är friska.
Ingen annan ätstörningsklinik i Sverige har publicerat sina resultat, vi vet inte hur det går för patienterna.
Men Socialstyrelsen har uteslutit Mandometerbehandlingen från dom nya riktlinjerna för ätstörningar. Det beror på att Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU), som bedömde evidensen, uteslöt Mandos alla publikationer utom en och i den bedömde dom bara en av tre studier. Om den studien påstod SBU att resultat som finns i två tabeller inte finns och hittade på misstanken att Mandos resultat är ”systematiskt snedvridna”. Enligt en av SBU:s sakkunniga, Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet, har Mando dessutom ”potentiella ekonomiska intressen” och han sprider ryktet att ”Mando saknar evidens”.
SBU och Socialstyrelsen misstänker alltså, och det är svårt att säga diplomatiskt, att Mando ”fuskar för att tjäna pengar”. Misstankarna är ogrundade, resultaten finns ju i tabeller och från Bolagsverket kan man få reda på att Mando aldrig gjort aktieutdelningar. Allt överskott har gått till att förbättra vården, genom forskning.
Mando har bara två mål, dels att förbättra behandlingen av ätstörningar dels att fler patienter ska få den bättre behandlingen som Mando har utvecklat.
Per Södersten
Professor emeritus Karolinska Institutet
Mandometer
