Svar till: ”Alingsåsares ekonomi ska inte lida på grund av kriget i Iran”.
Man kan, som finansminister Svantesson och riksdagsledamot Rantsi gör, diskutera vilka åtgärder som borde ha vidtagits av tidigare regeringar. En neutral betraktare skulle kanske kunna tycka att det är bekymmersamt att vi har gjort oss mer beroende av fossila bränslen givet situationen som vi befinner oss i.
För den är att kriget i Iran har blockerat Hormuz-sundet där en stor andel av världens olja och andra petrokemiska produkter passerar varje dag. Även om en viss del av oljeexporten går att styra om (Saudiarabien har till exempel en exportmöjlighet från hamnar i Röda havet) så är bortfallet från världsmarknaderna så stort att det inte går att ersätta med produktion på annat håll. Kvar för att balansera marknaden återstår prisuppgångar.
Att försöka räkna på hur stora uppgångarna kommer att bli är en hopplös övning. Vi vet idag inte hur stor störningen blir eller hur länge den pågår. Och vi vet inte i vilken mån oljekonsumenter världen över ändrar sitt beteende när priset stiger, det som på ekonomiska kallas för efterfrågans priselasticitet. Nobelpris-ekonomen Paul Krugman visade i sitt nyhetsbrev att beroende på vilka antaganden man gör om störningen och elasticiteten så kan oljepriset stanna så lågt som 99 dollar fat, men det kan också stiga till 372 dollar per fat.
Osäkerheten är monumental och det finns en reell risk att det trots kraftiga prisuppgångar kommer att bli fysisk brist. Finansministern har själv erkänt den möjligheten. Att i det läget sänka priset på drivmedel framstår som oansvarigt.
Bör vi inte i stället införa åtgärder för att minska konsumtionen så att vi löper mindre risk för brist i framtiden? Åtgärder som gratis eller åtminstone rejält mycket billigare kollektivtrafik, uppmuntring av samåkning och så vidare?
För många människor finns dock inte något alternativ till bilen och många av dem behöver säkerligen ekonomiskt stöd för att klara de högre priserna. Men hade inte riktade åtgärder mot den gruppen varit bättre så att alla vi andra hade fått förhålla oss till dyrare bränsle genom att köra mindre?
Det hade gjort mer för att säkerställa att det faktiskt fanns drivmedel att få tag på för transporter, bönder och andra livsviktiga verksamheter i Alingsås, Essunga, Herrljunga och Vårgårda om kriget i Iran skulle dra ut på tiden. Det vi står inför är den potentiellt allvarligaste oljekrisen någonsin. Hade det inte varit klädsamt om politiken agerade med det i stället för valtaktik i åtanke?
Undrande medborgare
