Den som handlar om att klara jobbet, ekonomin och hälsan. En oro och ångest som lätt slår över i maktlöshet och ilska. Känslor som inte väcker våra bästa sidor.
Risken är förstås att vi försöker döva oss på olika sätt, vilket kan antas märkas på att försäljningssiffrorna på Systembolaget boomar. Och när en del av kontrollen tappas kring arbete och framtid så söker man kontrollera annat, i nuet. I familjer där grunderna för relationsvåld redan finns, blir familjen de som kontrolleras. För våld handlar om att ha just makt och kontroll. I och med att kontaktytorna utåt blir minimerade så maximeras möjligheterna till det dolda våldet. Det som sker bakom respektive ytterdörr.
I de länder där corona-karantänen blivit ännu hårdare än i Sverige, rapporterar alla en kraftig ökning av våld i nära relation. Det handlar inte bara om att det är en mamma som blir slagen. Det kan lika gärna handla om barn som får smisk. Familjemedlemmar som detaljkontrolleras och tvingas agera enligt en persons önskemål.
Det handlar också om eftervåldsproblematik, något som för närvarande diskuteras flitigt i stängda diskussionsforum på nätet. Där beskrivs situationer med föräldrar som separerat pga våld men där den förälder som tappat kontrollen över den andra efter separationen fortsätter att utöva våld genom barnen. Inte minst nu i påsk.
Här handlar det både om att ställa in umgängen och omvårdnadssvikt där man utsätter barnen för smittorisk i hopp om att smittan ska föras vidare till den fd partnern.
Så vad kan man då göra för stoppa våldet.
1.Ring på dörren om du hör något misstänkt. Även om du inte vågar stå kvar så kan ringsignalen stoppa skeendet.
2.Ring polisen om du misstänker våld.
3.Gör en orosanmälan till socialtjänsten om du misstänker omsorgssvikt. Du kan vara anonym.
4.Hör du om inställda umgängen som låter orimliga. Våga fråga.
Kvinnor som är våldsutsatta i Frankrike kan idag uppge ett kodord när de besöker apoteket, vilket leder till att personalen larmar polis. Det är hög tid att vi i Sverige hittar ett kodord för både våldsutsatta kvinnor, män och barn kan uppge i kontakt med apotek, vård och med skolan. En larmkedja.
Susanne Hydén
Föreläsare, författare och headhunter
