Det är viktigt att man upprepar sina resultat, det stärker behandlingens ”evidens”. Men psykologiprofessor Ata Ghaderi underkänner den studie där Mandos resultat upprepades i sex kliniker i fyra länder som en ”okontrollerad studie som vetenskapligt saknar egentligen värde” och han sprider ryktet att ”Metoden saknar evidens” ( Forskare om ätstörningskliniken Mando: ”Metoden saknar evidens” | SVT Nyheter ). Överläkarna Ilias Papoulias och Elisabet Wentz kritiserar också Mandos ”forskning och metod” (Överläkaren om Mando: ”Människor är inte råttor” | Alingsås Tidning ). Experterna på ”American Psychological Association” (APA), gjorde däremot en helt annan bedömning, Mandos resultat publicerades och uppmärksammandes som en ”artikel i fokus” som stärker Mandos evidens ( Recovery From Eating Disorders: Expanded Evidence From a New Treatment ). APA publicerar inte studier som saknar vetenskapligt värde.
Om Papoulias kan upprepa sina resultat är det ingen som vet för han har inte redovisat hur det går för patienterna i någon vetenskaplig publikation.
Det har däremot Wentz gjort. Och hennes patienter blir aldrig friska, 30 år efter att hon först undersökt dom ”är det jättemånga som har kvar sin ångestproblematik och depressioner till exempel, även om inte anorexian är kvar för alla” (Överläkaren om Mando: ”Människor är inte råttor” | Alingsås Tidning ). Till skillnad från Papoulias har Wentz publicerat vetenskapliga artiklar, som alltså inte varit till nån hjälp.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer har kognitiv beteendeterapi (KBT) starkast evidens. Eftersom det är Christopher Fairburn i England som har utvecklat KBT ( Debatt: Mandometerbehandlingens evidens | Alingsås Tidning ) måste resultatet upprepas i Sverige annars är risken att Ghaderi, Papoulias och Wentz underkänner KBT som vetenskapligt värdelös.
Enligt det Nationella Kvalitetsregistret för Ätstörningsbehandling, Riksät, är KBT sedan länge den vanligaste behandlingen i Sverige. 86.7% av dom vuxna patienterna och 28.1% av barn- och ungdomarna behandlas med KBT, bland dom yngre kommer familjeterapi på andra plats (Årsrapporter - Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling ).
Mellan 2012-2021 behandlades 23 921 patienter vid svenska ätstörningsenheter och ett år senare var 3 761 (15.7%) diagnosfria. Riksäts senaste årsrapport uppger att 7.9% av dom vuxna patienterna och 9.1% av dom yngre blev diagnosfria. Inte är det nån vidare evidens.
Enligt en rapport av Ghaderi och medförfattare fungerar KBT ändå bra i ”klinisk rutin” ( DOI: 10.1002/eat.24104 ). Men Ghaderi har inte med några svenska rapporter, resultatet av KBT har inte upprepats på hemmaplan.
Slutsatsen blir att ”KBT saknar evidens”. Åtminstone i Sverige. Mando tycker att det är dags att samarbeta för att förbättra behandlingen av ätstörningar ( Debatt: Låt oss utveckla ätstörningsvården tillsammans | Alingsås Tidning ).
Per Södersten
Professor emeritus Karolinska Institutet
Mandometer
